Big Bang
I onsdag smäller det. Då publiceras förslaget till ny kommunstruktur i Finland. Statsministern har nämnt 100 kommuner, Suomen Kuvalehtis karta visade 70 kommuner och förslaget lär väl landa kring det. Regeringens aftonskola har signalerat grönt för reformen, så nu stundar spännande tider.
Det är utan jämförelse den största reformen i finländsk förvaltning, åtminstone om man talar om kommuner.
Samtidigt med kommunstrukturreformen startar beredningen av en ny kommunallag, ett nytt statsandelssystem och nya strukturer för social- och hälsovården. Kommunernas uppgifter granskas också parallellt.
På den här sidan kommer de här reformerna att beröras ännu många gånger, här några tankar och inledande frågor.
Det är klart att en ny kommunstruktur med stora kommuner får återverkningar i kommunallagen. Hur skall en sådan kommun styras? Kommer vi att få heltidspolitiker i form av valda borgmästare? Kommer kommunernas uppgifter att förändras med nya åtaganden? I Danmark sköts exempelvis arbetskraftsförvaltningen av kommunerna, blir det lika hos oss? Får vi stora eller små fullmäktigeförsamlingar, vilken blir styrelsens roll? Får vi valkretsar inom kommunen och kommer vi att få kommundelsförvaltningar?
Kommer statsandelslagstiftningen att beakta olikheter i kommunerna, så som skärgård? Om vi skulle mista den extra statsandelen för skärgårdsförhållanden skulle vår stad ligga mycket risigt till.
Vissa kommuner har beslutat sitta med armarna i kors och sura i hopp om att gigantprojektet hamnar på bottnen av Atlanten som oppositionsledaren uttryckte det.
Det tror jag är fel väg. Nu om nånsin ska vi vara aktiva, analysera konsekvenserna av olika modeller och aktivt påverka i ett tidigt skede.
Vi måste göra det bästa av situationen och försöka trygga en god service för våra invånare nu och framöver. Kommungränsen är inte tryggad i grundlagen, det är däremot kommuninvånarnas självstyre och rätt till grundläggande service.
Hur det sker avgörs, som det nu ser ut, under de följande tre åren.
Det är utan jämförelse den största reformen i finländsk förvaltning, åtminstone om man talar om kommuner.
Samtidigt med kommunstrukturreformen startar beredningen av en ny kommunallag, ett nytt statsandelssystem och nya strukturer för social- och hälsovården. Kommunernas uppgifter granskas också parallellt.
På den här sidan kommer de här reformerna att beröras ännu många gånger, här några tankar och inledande frågor.
Det är klart att en ny kommunstruktur med stora kommuner får återverkningar i kommunallagen. Hur skall en sådan kommun styras? Kommer vi att få heltidspolitiker i form av valda borgmästare? Kommer kommunernas uppgifter att förändras med nya åtaganden? I Danmark sköts exempelvis arbetskraftsförvaltningen av kommunerna, blir det lika hos oss? Får vi stora eller små fullmäktigeförsamlingar, vilken blir styrelsens roll? Får vi valkretsar inom kommunen och kommer vi att få kommundelsförvaltningar?
Kommer statsandelslagstiftningen att beakta olikheter i kommunerna, så som skärgård? Om vi skulle mista den extra statsandelen för skärgårdsförhållanden skulle vår stad ligga mycket risigt till.
Vissa kommuner har beslutat sitta med armarna i kors och sura i hopp om att gigantprojektet hamnar på bottnen av Atlanten som oppositionsledaren uttryckte det.
Det tror jag är fel väg. Nu om nånsin ska vi vara aktiva, analysera konsekvenserna av olika modeller och aktivt påverka i ett tidigt skede.
Vi måste göra det bästa av situationen och försöka trygga en god service för våra invånare nu och framöver. Kommungränsen är inte tryggad i grundlagen, det är däremot kommuninvånarnas självstyre och rätt till grundläggande service.
Hur det sker avgörs, som det nu ser ut, under de följande tre åren.
Kommentarer (0)
Kommentera
